Här kostar maten lika lite som odlarna och arbetarna tjänat på den. Varför? Fler behöver veta att människorna bakom butikernas råvaror ofta går hungriga. För att de tjänar så lite. När du äter här visar du att denna grymma orättvisa måste få ett slut.
BokaKostar lika lite som odlarna och arbetarna tjänat
Rostade tomater från Italien, chili, topping av chimichurri och krutonger. Tomater från södra Italien plockas under arbetspass som ofta börjar 03.30 och varar upp till 11 timmar i sträck.
Skål med ris från Pakistan, mango*, melon*, avokado*, gröna bönor*, sesamtofu och en klick sojamajonnäs. Kvinnliga risplockare i Pakistan känner ofta oro för matbrist.
* Odlarna och arbetarna bakom även dessa råvaror tjänar väldigt ofta en lön som inte går att leva på.
Gino med vit choklad*, rostad kokos, riven kaffeböna* och vindruvor från Sydafrika. Sydafrikanska vindruvor plockas ofta på odlingar där de kvinnliga arbetarna inte har tillräckligt mycket att äta.
* Odlarna och arbetarna bakom även dessa råvaror tjänar väldigt ofta en lön som inte går att leva på.
Restaurangen har 8 platser.
Sista sittningen är 19–20.
För tider efter kl 14, välj ”middag” i bokningen.
Skriv under vår namninsamling om mat fri från lidande. Tillsammans uppmanar vi företagen att göra mer för att se till att människorna som producerar vår mat har bra villkor och politikerna att införa ny lagstiftning.
Namninsamlingen är en del av ett globalt initiativ och kommer att delas med livsmedelskedjor och politiker som Oxfam har dialog med.
Genom att skriva under godkänner du Oxfams allmänna villkor för personuppgiftshantering och intygar att du har tagit del av hur vi hanterar dina personuppgifter. Vi sparar och använder dina uppgifter, tillsammans med våra partners, för att kontakta dig med information om sakfrågan du skrivit under samt om andra frågor vi arbetar med. Vi kan komma att be dig om gåvor. För frågor om vi hanterar dina personuppgifter kontakta info@oxfam.se
Robson, arbetare i fruktindustrin, Brasilien”Om jag skulle prioritera en dörr till hemmet skulle vi inte ha råd med mat.”
Paret Robson och Cicera arbetar med att packa mango från tidiga mornar. Deras hus saknar fönster och dörrar. Barnen sover tillsammans i en liten säng. Lönen räcker inte till mat hela månaden. Om något av barnen skulle bli sjukt, räcker inte inkomsten till både medicin och mat, utan de tvingas välja. Arbetare i fruktindustrin i Brasilien har ofta väldigt låga löner är extra utsatta då de har korta kontrakt utan anställningstrygghet och bara inkomster under delar av året.
Sjubarnsmamman Shehnaz Bibi”Våra barn kan inte gå i skolan, de måste hjälpa oss med arbetet på fältet. Annars går det inte ihop.”
Pakistan är en av världens största risproducenter. Det är också ett land där kvinnor spelar en allt större roll i matindustrin. Livet på risfälten är hårt och kombinationen av låga löner, bekämpningsmedel och långa arbetsdagar gör att de kvinnliga producenterna ofta inte har råd med mat och drabbas av sjukdomar. 77% av de kvinnliga risodlarna vi intervjuat i landet uppger att de känt oro för matbrist.
arbetare på sydafrikansk vindruvsodling”Vi blir behandlade som hundar.”
Livsmedelskedjor tar ofta 50% av konsumentpriset på vanliga varor och ibland så mycket som 80–90%. I vissa fall kan så lite som 1% gå till odlaren eller arbetaren som producerat maten. Lösningen på problemet är inte bojkott utan att fler engagerar sig i frågan. Livsmedelsföretagen måste se till att människorna som producerar vår mat har schyssta villkor och löner som går att leva på. Politikerna behöver införa regler för företags ansvar för mänskliga rättigheter. Och vi som konsumenter måste visa att vi tar frågan på allvar för att skapa ett ökat tryck på politiken och företagen.
Restaurangen är döpt efter ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling, Mål 8 om Anständiga arbetsvillkor.
Världens länder har i och med mål 8 lovat att skydda arbetstagares rättigheter, se till att alla har en trygg arbetsmiljö och får lika lön för lika arbete. Arbetet för att se till att vår mat är fri från lidande är dock även tätt kopplat till:
Läs mer om de globala målen här www.globalamalen.se